Två gröna rutor av sextio

Det finns runt 25 000 anställda busschaufförer i Sverige. Om 6 750 av dessa var obehöriga, d v s saknade busskörkort, hade du valt att åka buss då? Hur många fler bussolyckor hade inträffat varje år? Hade vi låtit det fortgå år efter år eller hade vi gjort något åt saken?

Frågan låter absurd, vilket är poängen. Vi accepterar aldrig att en fjärdedel av landets bussförare står utan rätt kompetens. Men i grundskolan är det precis så det ser ut: ca 73 % av lärarna är behöriga i det ämne som de undervisar i. Resterande 27 % består dels av lärare med legitimation men utan ämnesbehörighet och dels av lärare som helt saknar lärarlegitimation. Sedan 2013 har jag följt och skrivit om lärarbehörigheten i Sverige. Det var ingen rolig läsning då och det är fortfarande ingen rolig läsning.

Jag fokuserar i det här inlägget på grundskolan av två skäl: dels är det den obligatoriska skolformen, dels arbetar ca 65 % av alla lärare i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen just där. Det är den skolform som flest barn och flest lärare berörs av — och det är där grunden för allt annat läggs.

Skolverket har precis släppt statistiken för läsåret 2025/26 (riksnivå, Tabell 5A). Den visar andelen behöriga lärare per ämne och årskursintervall. Jag har gått igenom hela tabellen och markerat de kombinationer där behörigheten når minst 80 % med grönt. 80 % är förstås ett alldeles för lågt krav i sak — i ett system som fungerar borde vi ligga klart över 90 % — men med tanke på läget får jag vara snäll med var jag drar gränsen.

Resultatet ser ut så här:

Andel behöriga lärare per ämne och årskurs — grundskolan, läsåret 2025/26
Ämne	åk 1–3	åk 4–6	åk 7–9
Bild	34,6 %	43,9 %	65,2 %
Biologi	77,3 %	63,2 %	55,9 %
Engelska	58,7 %	62,8 %	70,9 %
Fysik	74,3 %	60,5 %	48,9 %
Geografi	67,7 %	55,7 %	45,9 %
Hem- och konsumentkunskap	8,6 %	42,6 %	60,6 %
Historia	68,6 %	59,4 %	70,7 %
Idrott och hälsa	55,4 %	70,8 %	76,1 %
Kemi	74,2 %	60,7 %	55,0 %
Matematik	89,0 %	77,5 %	66,5 %
Moderna språk — franska	7,0 %	56,8 %	79,5 %
Moderna språk — spanska	18,4 %	50,8 %	68,1 %
Moderna språk — tyska	..	54,5 %	72,7 %
Musik	38,1 %	59,6 %	66,5 %
Religionskunskap	68,0 %	57,5 %	58,6 %
Samhällskunskap	71,0 %	58,4 %	54,6 %
Slöjd	49,8 %	53,9 %	58,7 %
Svenska	90,1 %	78,1 %	68,9 %
Svenska som andraspråk	54,0 %	21,2 %	46,1 %
Teknik	57,4 %	47,7 %	45,2 %

≥ 80 % 60–79 % < 60 % för få lärare för att redovisa

Källa: Skolverket, Tabell 5A — Lärare i ämnen, riksnivå, läsåret 2025/26. Lärare anställda på skolenheter utan krav på behörighet är exkluderade från beräkningen.

Av sextio rutor i tabellen är två gröna. Två. Resten är gula eller röda. Det är, oberoende av hur man väljer att rama in det, ett tämligen brutalt facit.

Det här gäller inte bara ämneslärarna

Bilden blir inte bättre när man tittar på de elever som behöver mest stöd. Bland speciallärarna är ca 35 % behöriga. I anpassad grundskola — d v s den skolform som tidigare hette grundsärskola — är ca 14 % av lärarna behöriga. Det är de barn som har störst behov av kvalificerad pedagogisk kompetens, och det är där andelen behöriga är som lägst.

En sak som jag inte hade koll på är att antalet speciallärare har ökat med 42 % från läsåret 16/17 till läsåret 25/26. Det är på sätt och vis en bra utveckling — fler resurser kan läggas på att eleverna färdighetstränar. Synd bara att så många av dessa nya tjänster är besatta av personer utan behörighet. Effekten av insatsen begränsas i praktiken av att kompetensen inte räcker till.

Enskilda skolor i medias rubriker

Nyligen har två enskilda grundskolor uppmärksammats i media: den ena har 27 % behöriga lärare, den andra 29 % (jag är inte ute efter att peka ut enskilda skolor så jag namnger inte skolorna). Det är förstås uppseendeväckande, och nyhetsvärdet är obestridligt. Men det som ofta saknas i rapporteringen är att det här är symptom på ett strukturellt problem, inte avvikelser från ett välfungerande system. Riksgenomsnittet är 73 %. När en enskild skola landar på 27 % har systemet redan misslyckats långt innan den enskilda skolan kommer i bilden.

Vad fokuserar politikerna på i stället?

Trots att lärarbehörigheten är extremt låg för ett land som Sverige — om vi jämför med likvärdiga länder, t ex Finland där man ligger runt 95 % — och har varit så under väldigt lång tid, fokuserar politikerna på en mängd reformer som inte direkt har koppling till frågan: ny läroplan, nytt betygssystem, mobilförbud, fler timmar i vissa ämnen mm. Jag säger inte att alla de saker som görs är dåliga. Men gör vi inget åt den låga behörigheten kan jag inte se någon ny läroplan eller något nytt betygssystem som lyckas lösa de grundläggande problem som finns i svensk grundskola. Skickliga lärare går (än så länge) inte att ersätta och det vet de bästa skolsystemen i världen om.

Det är värt att stanna kvar i det resonemanget en stund. En läroplan är instruktionen till den vuxne i rummet. Ett betygssystem är hur den vuxnes bedömning kalibreras. Ett mobilförbud är ett ramvillkor för lektionen. Alla tre förutsätter att det finns en person framme i rummet som faktiskt kan ämnet och som är skicklig på att lära ut ämnet. När den förutsättningen inte är uppfylld blir reformerna i bästa fall verkningslösa och i värsta fall vilseledande — vi får en debatt om var vi ska sätta plåstret när vi har ett stort öppet blödande sår som kräver helt andra åtgärder.

Tillbaka till bussen

Tänk dig att du står vid busshållplatsen och får veta att chauffören förmodligen har körkort. Förmodligen. Tre av fyra gånger stämmer det. För specialturer — d v s de turer där passagerarna har störst behov av att föraren kan sitt jobb — är siffran lägre: en av tre. För vissa rutter en av sju. Hade du klivit på?

Vi accepterar det inte i andra delar av samhället. Men vi accepterar det när det gäller våra barns utbildning, läsår efter läsår. Det är, för att låna ett av mina egna återkommande begrepp, ett systemfel. Och det löses tyvärr inte av en ny läroplan eller ett nytt betygssystem.

Källa: Skolverkets statistik på riksnivå för läsåret 2025/26 (Tabell 5A — Lärare i ämnen). Lärare anställda på skolenheter utan krav på behörighet är exkluderade från beräkningen, vilket innebär att den faktiska andelen behöriga i hela populationen är ytterligare något lägre. Jag har följt och skrivit om lärarbehörigheten sedan 2013.