Varför presentationsteknik?
Många kurser i presentationsteknik börjar med slidesen — typsnitt, färger, animeringar. Det är fel ände att börja i. I praktiken avgörs presentationen innan du har visat en enda bild, då den avgörande frågan är: vad ska publiken tänka, känna eller göra när du har slutat tala? Och hur kan du i praktiken lyckas med att styra detta så det blir som du vill/tänkt? Det är vad presentationsteknik handlar om!
Vad är presentationsteknik?
Ordet teknik kommer från grekiskans technē — "konst, skicklighet eller hantverk". Den definitionen är viktigare än man tror. Presentationsteknik är inte ett verktyg du installerar (Keynote, PowerPoint, Google Slides etc) utan ett hantverk du utvecklar — och som alla hantverk går det att lära sig, men det kräver att du vill ta till dig vad som fungerar, ta reda på varför det fungerar och att du lägger tid på att träna för att bli bättre.
Målet är att göra budskapet tydligt, minnesvärt och övertygande. För att lyckas med detta måste du själv ha klart för dig vad det är du vill förmedla och varför det är relevant för åhörarna. Din uppgift blir sedan att använda alla de verktyg som finns, t ex kroppsspråk, röst och visuella hjälpmedel för att skapa ett intresse hos de som lyssnar på dig. Misslyckas du för att du inte är förberedd, inte har tänkt igenom vad åhörarna förväntar sig etc, är misslyckandet ditt fel.
Tänk på ett möte eller en presentation du var med om för 4–8 veckor sedan — vad minns du?
Troligen inte mycket. Möjligen enstaka fragment, en känsla eller någon bild som visades — eller i värsta fall ingenting alls. Det är en viktig observation, för den säger något om hur människor faktiskt fungerar. Vår hjärna utsätts hela tiden för nya intryck och impulser och måste därför filtrera bort allt som inte är viktigt. Det finns saker du kan göra för att deltagare ska komma ihåg det du presenterat efteråt, men ingen kommer ihåg allt — så du måste välja ut det viktigaste och skapa en strategi för hur du ska göra för att de ska komma ihåg just det som du anser är viktigt.
Övning 1: Kommer du ihåg det du ser?
Påståendet om vad du kommer ihåg 4 veckor efter ett möte eller en presentation är lätt att ignorera. Här får du själv testa det — först med siffror, sen med text och sen med bilder.
Femton slumpmässiga siffror. Fem sekunder att lägga dem på minnet. Sen får du skriva ner det du minns.
Övning 2: Kommer du ihåg det du läser?
En text i 8 sekunder. Sen får du skriva ner så många av orden som möjligt. Skriver du ord som inte fanns med i texten dras poäng av.
Övning 3: Kommer du ihåg det du ser?
Samma fråga igen — men nu med bilder istället för siffror eller text.
Tio bilder. Två sekunder per bild. Sedan testar vi om du kommer ihåg bilderna.
Det är svårt att komma ihåg vad någon säger eller det man läser. Bilder däremot är hjärnan väldigt bra på att komma ihåg. Det ska du utnyttja — använd bilder som förstärker ditt budskap och minimera mängden text på de slides du visar.
Tre saker hjälper minnet
Forskningen är slående konsekvent på den här punkten, och praktiken bekräftar det. Tre saker fastnar i hjärnan långt efter att resten har glömts bort: bilder som förstärker ett budskap, berättelser som binder fakta till en konkret situation, och känslor — överraskning, igenkänning, indignation, glädje. En presentation som drar nytta av alla tre planterar fler ankare i publikens minne än en som drar nytta av en eller noll.
Sineks Golden Circle — börja med varför
Simon Sineks modell The Golden Circle är enkel men användbar: människor reagerar på varför du gör något (känslan det framkallar), inte på vad du gör (faktadetaljer som sällan väcker känslor). När du presenterar något — en idé, en produkt, en förändring — är det vanligaste misstaget att börja med vad: vad är detta, vad gör det, vad kostar det. Mer effektivt är att börja med varför: varför finns det här, varför ska någon bry sig, varför tror du på det.
Tänk på en bilannons. Specifikationerna är enkla att räkna upp: 152 hk, 0–100 på 7,2 sekunder, svart med röda säten, 248 liter lastutrymme mm. Det är fakta. Det är inte ett varför. Bilköpet sker när någon kopplar fakta till en känsla — och känslan har sin grund i ett varför, inte i ett vad.
Samma logik gäller i en presentation, oberoende av om publiken är en klass elever, en arbetsgrupp eller en hel kommunfullmäktige. Frågan blir: vad är det du brinner för i ämnet, och vad är det du tror på? Det är publikens ingång till allt det andra, och om du brinner för det kommer publiken att känna av det. Om du däremot går på autopilot kommer publiken att känna av det och sluta lyssna på det du säger.
Logik och fakta — eller instinkter och känslor?
Det finns en utbredd föreställning att rationella beslut fattas på rationella grunder. I praktiken stämmer det inte. Beslut fattas av människor som tittar på fakta och känner något — tillit, oro, övertygelse, tvivel. Tabellen med fakta i sig själv övertygar ingen.
Det betyder inte att du ska skippa fakta. Tvärtom: fakta är ditt verktyg för att framkalla rätt känsla — tillit, igenkänning, insikt. En presentation som är tom på fakta känns slarvig. En presentation som bara är fakta känns kall. Den som fungerar i praktiken kombinerar båda — tillräckligt med fakta för att publiken ska tro på dig, tillräckligt med känsla för att de ska bry sig om det du säger.
Övning: Ditt varför
Varför gör du det du gör — och varför ska någon lyssna på vad du har att säga om det?
Spara svaret. Det du skriver här är inte en självhjälpsövning utan en utgångspunkt — du kommer att referera tillbaka till det i flera senare moduler, t ex när vi pratar om hur du designar inledningen av en presentation.