När sliden krockar med dig
Texttunga slides, klustrade punktlistor och tabeller med massor av data — det är inte bara fult. De krockar med dig som presentatör. I praktiken kan publiken inte läsa och lyssna samtidigt — och om de tvingas välja, väljer de oftast att läsa. Du har två val; antingen är du tyst tills de läst klart eller så förbättrar du dina slides. Väljer du att vara tyst uppstår ett nytt problem; du vet inte hur lång tid var och en som lyssnar behöver på sig innan de läst klart. Att vara tyst länge känns olidligt för de flesta som håller i en presentation.
Räkna prickarna
Innan vi går in på väggar av text och tabeller — en snabb demonstration av varför många föremål på en slide är en dålig idé.
Hur lång tid tog det att komma fram till svaret? Nästan alla tvingas räkna prickarna, vilket tar tid. Är det färre än sex prickar i bilden ser man det utan att räkna, vilket sker ögonblickligen. Om de som lyssnar på din presentation sitter och räknar föremål eller orienterar sig i vad din bild visar kan de inte ta in det du säger samtidigt. Det finns en minnesregel som lyder max sex objekt per slide. Det finns en orsak till den minnesregeln, så använd den!
Vägg av text
När all text på en slide ska få plats blir din slide en vägg av text. Publiken börjar läsa — och slutar lyssna. Du blir överflödig.
Det här är ett exempel från läroplanen om en likvärdig utbildning. Texten är viktig. Men det är fel plats för den. När du visar en hel paragraf av lagtext på en slide säger du i praktiken: läs det här istället för att lyssna på mig. Det är inte vad du vill säga.
Bästa lösningen är att inte ha texten på sliden alls — citera nyckelmeningen, hänvisa till källan, och prata om implikationerna. Men om du måste visa hela paragrafen finns en mellanväg: lyft fram det som spelar roll just nu, tona ned resten. Då fungerar texten som referens, och din röst får leda läsningen.
Punktlistans dilemma
Punktlistor är trygga. De ser strukturerade ut. Men de förmedlar ofta ingenting alls — bara att presentatören har gjort en lista. Hur många punktlistor som du sett i ditt liv kommer du ihåg? Troligen ingen.
Antingen behövs all text — då hör den hemma i ett dokument. Eller så behövs bara nyckelordet — då räcker det att säga det. Det däremellan är värst. Och oftast finns det en tredje väg: byt ut listan mot bilder med korta etiketter. Då blir varje punkt något att titta på, inte något att läsa.
Tabeller — bra och dåliga
En tabell är ett kraftfullt verktyg när du har data som ska jämföras. På en slide blir den ofta ett problem. Publiken kan inte läsa, jämföra och lyssna på dig samtidigt.
Om du måste visa data på en slide: lyft fram det enda som spelar roll. Tona ned resten. Visa hela tabellen som referensbakgrund, men låt en kolumn eller en rad bära poängen — det är den som ska få full kontrast. Allt annat dämpas till stödinformation.
Tekniken funkar lika bra på rader som på kolumner — och i kombination med vad du säger blir det väldigt tydligt vart publiken ska titta vid varje givet ögonblick. Du styr läsningen istället för att lämna den öppen.
Mallar, animeringar och tvåslideprincipen
De inbyggda mallarna i Keynote och PowerPoint är oftast inte designade för dig. De är designade för att skala — för att fungera "tillräckligt bra" för miljontals användare. I praktiken betyder det att de aldrig är specifikt rätt för det du ska säga. Skippa dem.
Ju mer du försöker stoppa in på en slide, desto större risk att den blir sämre. Bakgrundsbilder, logotyper, ikoner i hörnen, animeringar, dekorativa rutor — varje element konkurrerar med det du faktiskt vill säga. Det här är ett extremfall, men principen är densamma i milda doser:
Animeringar är ett liknande problem. Inflygande text från sex håll, snurrande logotyper, "fade with bounce" — de drar uppmärksamhet från innehållet till verktyget. En enkel cross-fade eller en tom svart slide som mellanrum är oftast bättre. Animering ska tjäna en funktion, inte vara en effekt.
Tvåslideprincipen är användbar när du står inför valet att stuva in mer information på en redan full slide: bygg två slides istället. Den ena visar du; den innehåller inte all information. Den andra visar du inte. Den är tänkt som läsning efteråt för de som vill fördjupa sig.
Bildkvalitet
En suddig bild på en slide säger något om dig som presentatör innan du har sagt ett ord. Den säger att du inte tog dig tid att hitta en bra bild. Eller att du inte bryr dig och den signalen är än värre! OM du inte bryr dig, varför ska dina åhörare göra det?
Använd högupplösta bilder, men se till att bilderna hör ihop med ditt budskap, annars har de inte där att göra. Om du inte har en bra version: byt bild, eller skippa den helt. En slide utan bild är alltid bättre än en slide med en bild som ser amatörmässig ut.
Övning: din egen vägg av text
Tänk på en presentation du höll senast. Vilken slide var den texttätaste — och vad hade du egentligen velat förmedla med den?
Det du skriver här är råmaterial för en makeover. I fördjupningen nedan går vi igenom tolv återkommande principer — många kommer att passa det du just beskrev.
Fördjupning: tolv principer för bättre slides
Tolv återkommande problem och vad du gör istället — från mallchrome till animationer till rubriker som inte säger något. ~10 min läsning.